Fundering... Att göra hemsidor är väl ingen konst, eller...?    Vid lite besök på hemsidor ute i den stora vida världen, främst då amerikanska, så har jag många gånger frapperats av att vissa är så otroligt vackra, välgjorda och rent ut sagt eleganta och stiliga. Mycket arbete har lagts ner vid utformningen med tre, fyra lager bakgrunder och med vacker grafik. Sidorna speglar en känsla av att ha lagts ut när de är fullkomliga på alla sätt och vis - med musik naturligtvis och också med avancerade applets, scripts och massor av finesser. Innehållsmässigt speglar sidorna inte så värst mycket personligt om hemsidesinnehavaren själv. Bl a kan man hitta diverse hyllningar till exempelvis rosor och kramar "en masse" och förstås poesi i alla dess former. Många gånger finns det också ett önskemål att man ska rekommendera sidan till sina vänner, det är ju ett "måste" - via script och allt. Tydligen är det urviktigt att flera ska komma och kolla "roshyllningen"! Om man nu tycker det är så kul i långa loppet! Förgäves har jag letat efter var all denna trevliga grafik har sitt ursprung, men det har dolts väldigt effektivt på många sidor. När man då jämför med hemsidor här i Sverige, dvs privatsidor, så märker man verkligen trivseln och glädjen att jobba i hemsidesmiljö. Många, många sidor har utmärkt material och känns väldigt kreativa och fräscha och har också mycket viktiga och intressanta saker att säga. Sedan finns det det också impulsiva, roliga och annorlunda sidor som vittnar om en frejdighet utöver det vanliga. Och visst finns också t.ex. grafiken nämnd på något sätt på sidorna. Bara det är ju värt en eloge, minsann. Kreativitet - vad är det? eller Att ha egen inspiration eller att använda andras? Tyvärr har jag noterat att det många gånger inte finns så mycket respekt för andras idéer. Ringarna sprids i vattnet....bildligt talat! Nu är det inte fråga om änglasidor, adoptionssidor, årstidssidor, etc. etc. för det är ju egentligen allmängods i det stora hela. Men att originalidéer ganska behändigt tas om hand och görs till egna, utan att få tillstånd är ju väldigt spritt. Jag har själv upplevt att vissa sidor nästan kunde varit mina egna, med texten lite omformulerad och också med "liknande grafik". Väldigt mycket som "hemma hos mej själv", så att säga. Men är det så himla kul egentligen, att ha sidor som egentligen är "andras" och utnyttja andras idéer. Man bara undrar! Lite tvivelaktigt egentligen. Det måste väl vara herrans roligt att kunna göra någonting själv med eget idématerial. Rätta mig om jag har fel! Ibland har jag faktiskt fått gästboksinlägg som helt frankt berättat att besökaren är på jakt efter idéer! Vissa av mina nätkontakter har också fått sidmaterial kopierade helt rakt av utan omarbetning. Tala om idéjakt och inhåvande av jaktbytet! Och vad vill jag säga med det här? Jo - att få inspiration och samtidigt en hejdundrande geist att förverkliga sina idéer till en sida är kul men också en ordentlig kraftsamling. Allt tar sin tid! Det vet ju alla som jobbar med hemsidor att timmarna rullar på vid datorn. Tyvärr känns det förstås inte speciellt spännande att kréera saker som man misstänker snabbt finns ute på webben på andras sidor kanske redan veckan därpå. Det tror jag många har upplevt och håller med mig om. Vem är jag då? Jag vill då inte påstå att jag är speciellt innovativ eller kreativ - lite uppkäftig ibland kanske, men snäll mellan varven. Jag tror att det är bra att man höjer rösten och hyttar lite med aja-baja-fingret! Och jag hoppas att fler gör detsamma! Vad vill jag säga med det här? Leve kreativitet och egna idéer! Och annars... så är jag väldigt förtjust i tre, fyra eleganta bakgrunder och trevlig grafik! Så det så... tycker Ulla-Jane  (detta kåseri har också publicerats på HTML-gruppens hemsida v 27-00) UPP HEM Grafik från: Marys Little Lamb Copyright © Ulla-Jane - juli 1999